Ja nu lackar det mot jul och snart står granen grön och grann i Pensionistas stuga!
Samma sak varje år - julgransproblem! Det handlar inte om huruvida pensionista och maken ska ha en silvergran en rödgran en barrgran en stor gran en liten gran en designgran eller varför inte en KUNGSgran. Nej det handlar om gran eller inte gran.
Under de 28 år som maken och jag firat jul tillsammans har det runt Lucia uppstått en och samma fråga. "Ska vi ha gran i år"? Det är alltid maken som ställer denna onödiga fråga. När jag svarar att det ska vi absolut eftersom jag älskar att ha gran och utan gran blir det ingen jul, så ställer han sin nästa 28-åriga fråga. "Räcker det inte om vi har gran på balkongen"? Svaret är alltid detsamma
"Nej det räcker inte, jag vill att det ska dofta gran i mitt hem på julen"! "Men måste den vara tänd hela natten", undrar maken då. Ja, det är så stämningsfullt om man råkar vakna och behöver gå upp en stund på natten", svarar jag då. Och så här håller det på fram till runt den 20 december. Då tågar vi nämligen ut i Tegnerlunden och köper den vackraste, höga, gröna rödgran som någonsin huggits på en dansk granplantage. Så uppträder vi lite skröpligt och extra stappelfött (norrländska för obalans), så att den snälle granförsäljaren från Skogshögskolan utan anmodan bestämmer sig för att bära granen ända in i vårt vardagsrum. Och ett par dagar senare är det dags att klä granen. Den ska se likadan ut varje år. De dyrbara pumlorna från mitt föräldrahem ska sitta högst upp och i toppen ska halmängeln blicka ner på oss under några veckor. Julgransmattan har min mamma broderat och när den är på plats ska klapparna läggas under granen. Dessa har dock blivit färre både i antal och storlek.
Och vart tog alla människor vägen som brukade frekventera vårt hem på jularna. Jo de gav sig ut i världen, arbetade plötsligt natt eller fick så stora familjer att de inte går att transportera. Och nu sitter vi där med vår gran.. Nejdå, bli inte oroliga vi firar en underbar jul med barn och barnbarn och hund och söner och döttrar även om de senare inte är våra. Se här ovan vilka söta barn som sitter ute i kylan och sjunger så fint om pepparkakegubbar och tomtenissar. Den lilla runda med vit skinnbräm i pannan är min guddotter. Och det kanske är så att jag redan fått uppleva julens finaste ögonblick innan den ens har börjat. Intet öga torrt!
Nu vill jag önska er kära läsare En riktigt God Jul med många klappar och gröna granar. Men jag önskar också att ni passar på att njuta av den frid som lägger sig de där dagarna efter jul när klapparna är uppackade och granen börjat barra. Då när man får slå sig ner i favoritfåtöljen med bästa julklappsboken. Och så passa på att samla kraft inför nyårsfirandet men framför allt inför det nya året 2013, som kommer att bli ett toppenår!
Och glöm inte det är bara 6 månader till midsommar!
